Så här utreder du problemen med inomhusluften

Inomhusluften ska vara frisk och inte kunna märkas. I en vanlig kontorsmiljö ska inte finnas någon avlopps-, kemikalie-, mögel- eller jordkällarlukt. Orsaken till lukt bör alltid utredas och avlägsnas. Många av de faktorer som bidrar till problem med inomhusluften går dock inte att förnimma med sinnen. Inte ens ett större mögelproblem behöver nödvändigtvis varken synas eller lukta. Då kan symptomen väcka en misstanke om att det finns ett problem med inomhusluften, och särskilt då om symptomen uppstår i en viss byggnad och avtar på annat håll.

De symptom som människor upplever kan variera avsevärt från person till person. En del av dem som vistas i samma byggnad får inga som helst symptom, medan de som är känsligast får symptom och till och med kan insjukna.

Viktiga faktorer att ta hänsyn till, när problemen med inomhusluft utreds:

  • symtom- och exponeringsuppgifter: symptomens svårighets- och besvärsgrad, andningsvägs- och allmänsymptom, återkommande infektioner och deras tillfriskningshastighet, läkemedelsrespons
  • tidigare konstaterade infektioner och en atopibakgrund
  • rökning
  • exponering i arbetet, på dagis, i skolan, hemma och vid hobbyer
  • symptomens begynnelsetid, tidsmässig kontakt med fuktskadan och byggnaden med misstänkta skador
  • symptomförändringar under semestrar och resor
  • symptom som uppstått i andra byggnader, där det funnits fuktskador
  • symptom som andra haft i samma miljö.

Efter att symptomen har utretts ska en byggnadsteknisk undersökning och den provtagning som är nödvändig utföras.

I fastigheten lönar det sig att ta fram hanteringsanvisningar för inomhusluftsfrågor samt grunda en inomhusluftsgrupp för att koordinera utredningsarbetet och underlätta informationsflödet för att därigenom påskynda även beslutsfattandet. En öppen och tidsenlig kommunikation mellan ägaren och användarna ökar förtroendet mellan samtliga parter.

 

Andningsförbundet i sociala medier