Obehandlad kan en astmainflammation förorsaka strukturförändringar i luftrörens väggar, vilket i värsta fall kan leda till att lungornas funktion blir permanent nedsatt. Ofta kan inflammationen dock hållas i styr och förbli lindrig med hjälp av medicinering.
Bakgrundsfaktorer för astma är individuella och astma kan bryta ut i vilken ålder som helst. En ärftlig benägenhet, allergisk snuva och andra sjukdomar i de övre andningsvägarna ökar risken för att insjukna i astma. Astma bryter ofta ut i samband med retningar i omgivningen eller långvariga inflammationer i andningsvägarna, men man kan inte alltid peka på en orsak till varför astman uppkommer.
De vanligaste riskfaktorer för astma är:
- allergier och atopi
- ärftliga anlag/förekomst av astma hos föräldrar och syskon
- allergisk snuva
- andra sjukdomar i de övre andningsvägarna
- rökning och passiv rökning
- övervikt.
Mögel- och fuktskador i inomhusmiljöer har associerats med uppkomsten och förvärrandet av astma, men det orsakssambandet är inte ännu oklart.
Astmatiker drabbas oftare av refluxsjukdom, men enligt den kunskap som vi har idag orsakar den inte astma. Vid refluxsjukdom (GERD) stiger maginnehållet upprepade gånger tillbaka upp i matstrupe. Detta orsakar halsbränna, en brännande känsla bakom bröstbenet och bakåtflöde av maginnehållet tillbaka till munnen.
Astma är den vanligaste långvariga andningssjukdomen för att ungefär var tionde vuxen i Finland lider av den. Astma är en vanlig men underdiagnostiserad sjukdom bland äldre. De har ofta långvarig hosta, slembildning och andningssvårigheter. Äldre personer med astma drabbas sällan av svåra försämringsskov. Andra samtida sjukdomar, såsom hjärtsvikt och KOL, gör det svårare att diagnostisera astman.
Relaterat innehåll
Du kanske också är intresserad av det här
