Personer med symtom orsakade av inomhusluften behandlas inom primär- och företagshälsovården. Eftersom symtomspektrumet är individuellt, utreder läkaren situationen genom diskussion.
Genom diskussionen försöker läkaren utreda misstanken om en eventuell sjukdom (t.ex. astma) bakom symtomen. Om läkaren misstänker en möjlig sjukdom bakom symtomen, gör han eller hon nödvändiga diagnostiska utredningar, tar ställning till behandlingen och strävar efter att identifiera symtomen eller faktorer som förvärrar sjukdomen.
Läkaren kan också undersöka symtomens tidsmässiga koppling till olika byggnader. För en enskild symtomatisk person är bedömningen som kopplar symtomen till en specifik fuktskada i en byggnad alltid osäker. Läkaren måste ändå rekommendera att lämpliga byggtekniska undersökningar utförs i byggnaden, ifall fuktskador misstänks orsaka symtomen.
Ett tillitsfullt bemötande och ömsesidig respekt är viktigt. Betydelsen av förhållandet mellan läkare och patient betonas också i God medicinsk praxis-rekommendationen. Det är ofta nödvändigt för dem som upplever respiratoriska symtom att avgöra om de har atopisk allergibenägenhet. För detta räcker vanligtvis testning av vanliga allergener.
Tills vidare finns det inga laboratoriestudier som kopplar samman fukt- eller mögelskador med de upplevda symtomen. Allmänna symtom bedöms på grundval av vanliga medicinska kriterier.
Respiratoriska symtom och sjukdomar är mycket vanliga. Cirka 20 % av finländarna har periodiska andningsstörningar eller en diagnostiserad andningssjukdom. Behandlingen följer alltid normal vårdpraxis för sjukdomen i fråga, oavsett orsaken.