Andning och andnöd

Mängden luft som andas in av lungorna per minut påverkar hur man upplever andnöd. I genomsnitt blir en frisk person andfådd om mängden luft man andas per minut är mer än 70 % av ens maximala lungventilation.

Tobaksrök minskar blodhemoglobinets syremättnad  och försämrar kroppens syreupptagningsförmåga. Rökning gör bronkerna trängre, vilket ökar andningsmusklernas syreförbrukning och andnöd vid ansträngning.

Information om rökfrihet och tips om rökavvänjning finns på vår sida Rökfrihet och i Andningsförbundets tjänst Stumppi.fi.

Den avgiftsfria rådgivningstelefonen Stumppi betjänar på finska­ på numret 0800 148 484.

Andnöd påverkas också av lufttrycket. Ju högre du är över havsnivå, desto lägre är lufttrycket. Av denna anledning är syrehalten i andningsluften lägre, till exempel när man rör sig i bergstrakter, och syrehalten i det arteriella blodet minskar. Minskningen av kroppens syreupptagningsförmåga känns i form av snabb trötthet och en känsla av att luften tar slut.

Även i ett flygplan minskar syrehalten och syremättnaden i det arteriella blodet till samma nivå som vid lindrig syrebrist. Detta trots att det finns ett lufttryckssystem i flygplanen.

En frisk persons fysiska prestationsförmåga begränsas vanligtvis av en känsla av trötthet, muskeltrötthet och andnöd.

Andnöd vid ansträngning orsakas av accelererad lungventilation, när musklerna behöver mer syresatt blod. Om syresatt blod inte räcker till, säger man att musklerna fylls med mjölksyror. Detta innebär att musklerna tar det energitillskott de behöver från glukos genom ämnesomsättningen.

Blodets hemoglobinhalt spelar en nyckelroll för kapaciteten att transportera syre och för  kroppens syreupptagningsförmåga. Hos män är den genomsnittliga variationsbredden för hemoglobinhalt 134-167 gram per liter. Hos kvinnor är den genomsnittliga variationsbredden för hemoglobinhalt 117-155 gram per liter.

En hög hemoglobinhalt ökar syreupptagningsförmågan. Individuella skillnader spelar en viktig roll både i dyspné som begränsar den fysiska prestationsförmågan och i det allmänna tillståndet.

Med åldern minskar den aeroba prestationsförmågan. Med aktiv träning går det att delvis påverka hur snabbt och i hur hög grad syreupptagningsförmågan minskar.

Mer information om motion som är lämplig för andningssjuka personer och dyspné vid träning finns på vår sida Motion för andningssjuka.

Problem med interaktion kan återspeglas i andningen. Tidiga, intensiva och återkommande upplevelser av rädsla och skam kan orsaka obalanserad andning.

Känslor, tankesätt, tolkningar och uppfattningar påverkar det autonoma nervsystemets funktion och utsöndring av stresshormon. På detta sätt påverkar de också andningen, hjärtfunktionen och blodtrycket. Försvårad andning orsakar psykisk ångest och ångesten förvärrar andningssvårigheterna ytterligare..

Om du vill kan du få hjälp av en sjukvårdspersonal för att hantera andningssvårigheter relaterade t.ex. till förlossning eller andra ångestväckande situationer eller stressproblem.. Andningssvårigheterna kan åtgärdas genom ett samtal med en professionell, som inkluderar fantasiövningar och lugnande övningar.

Vid respiratorisk fysioterapi bedöms och tränas förutom andning även funktions- och rörlighetsfärdigheter. Respiratorisk fysioterapi är krävande, eftersom andningssvårigheter är svåra att bedöma. Det är viktigt att skilja till exempel mellan otillräcklig lungventilation och hyperventilation.

En andning, som av någon annan anledning än sjukdom inte är optimal, är obalanserad andning. Detta kallas också funktionell andningsstörning.

Obalanserad andning är vanligt. Dess symtom ignoreras lätt som inbillade. Alternativt kan de också undersökas mycket. Symtomen på obalanserad andning är inte farliga.

Symtom på obalanserad andning är bland annat:

• frånvaro av paus efter utandning
• andhållning som lämnar bröstkorgen i inandningsläge
• ökad andningsfrekvens vid vila
• oral andning mer dominant än vanligt
• användning av hjälpandningsmusklerna även i vila
• frekventa suckar och gäspningar
• spända och stela magmuskler
• upprepade harklingar
• luftsväljning.

Kroppen jämnar ut sänkta syrenivåer genom hyperventilering, det vill säga en snabb lungventilation. Hyperventilation leder snabbt till en känsla av dyspné.

Hyperventilation i bergstrakter kan orsaka överdriven utvädring av koldioxid ur kroppen. Detta kan leda till så kallad bergssjukdom. Symtom på bergssjukdom inkluderar huvudvärk, yrsel och förvärrad dyspné. Som akutvård vid bergssjukdom rekommenderas att snabbt återvända ned mot havsnivån.

En överviktig person kan uppleva dyspné på grund av ansträngning redan under lätt träning.

Övervikt försvårar andningen, diafragmans funktion och utbyte av andningsgaser i lungorna. Av denna anledning är andningssvårigheter ett vanligt fetmarelaterat problem.

Bukfetma, dvs. midjefetma, är särskilt problematisk. En man anses ha bukfetma om midjemåttet är över 100 centimeter, när målet är under 90 centimeter. En kvinna anses ha bukfetma om midjemåttet är över 90 centimeter, när målet är under 80 centimeter.

Även om BMI är normalt är ökat midjemått skadligt för andningen, oavsett ålder och kön. Överviktiga personer har också oftare astma än personer med normal vikt.

Mer information om motion och kost finns på vår sida Livskvalitet och välbefinnande.