Symtom av inomhusluft

Information om symtom av inomhusluft, behandling av dessa symtom, kamratstödsverksamhet och påverkansarbete relaterad till inomhusluft.

Orenheter i inomhusluften samt fukt- och mögelskador kan leda till hälsoproblem. Enligt miljöministeriets uppskattning (2010) exponeras 600 000–800 000 personer för fukt- och mögelskador varje dag i Finland.

Nästan en halv miljon människor i arbetsför ålder har upplevt symtom på grund av inomhusluften på sin arbetsplats år 2019. Cirka 250 000 personer har besökt en läkare någon gång under sin livstid främst på grund av symtom eller ohälsa som orsakats av inomhusluft.

De vanligast förekommande skadliga förhållandena på arbetsplatser är unken och torr luft, otillräcklig ventilation, drag och obehagliga lukter. De vanligaste symtomen är irritationssymtom i näsa, ögon och hals, samt trötthet och en känsla av tungt huvud. Inom hälso- och sjukvården är skador och symtom vanligare än i skolor och på kontor. 

Symtom hemma är betydligt mindre frekventa än på jobbet. Enligt Finhälsa 2017-undersökningen uppgav 8 % av de tillfrågade i arbetsför ålder att de ibland hade fått symtom på grund av inomhusluften i sitt hem. 10 % av kvinnorna och 6 % av männen har ibland fått symptom relaterade till inomhusluften i hemmet. 

För många är det också svårt att åtgärda problem med inomhusluften på grund av de indirekta problem de orsakar, till exempel ekonomiska svårigheter. En tung livssituation kan också orsaka fysiska symtom, såsom depression.  

Andningssymtom som orsakas av fuktskador är huvudsakligen lindriga och övergående, om den skadliga exponeringen upphör. Symtomatiska personer kan känna att symtomen äventyrar deras hälsa och hotar deras framtid. Läkarens uppgift är att tydligt förklara symtomens natur, ge råd om behandling av symtomen och informera om hälsoriskerna som orsakas av problem med inomhusluften. Dessutom ska läkaren i mån av möjlighet stödja utredningen av problem med inomhusluften.

Det har inte varit möjligt att fastställa ett orsaks-och-verkan-förhållande mellan eventuella hälsoeffekter och fuktskador. Detta beror på att det fortfarande är okänt vilka faktorer och mekanismer som orsakar hälsoeffekter. Det är dock känt att fuktskador i byggnader är en av riskfaktorerna för respiratoriska symtom och astma.

Det finns flera riskfaktorer för respiratoriska symtom och astma, och det är ofta omöjligt att fastställa effekten av en enskild faktor på insjuknandet. Riskfaktorn ökar sannolikheten för sjukdom, men dess existens innebär inte nödvändigtvis att en person blir sjuk.

Det finns tillräckliga bevis för hälsoeffekterna av fuktskador för att det ska vara motiverat att förebygga och korrigera fuktskador i byggnader på rätt sätt. 

Medicinskt sett finns det måttliga bevis på att fuktskador i byggnader står i samband med:

  • symtom i de övre luftvägarna hos personer med astma,
  • utveckling av astma,
  • symptom i de övre luftvägarna,
  • hosta,
  • andnöd, 
  • väsande andning. 

Medicinskt sett finns det svaga bevis på att fuktskador i byggnader står i samband med: 

  • luftvägsinfektioner, 
  • allergisk rinit,
  • allmänna symtom som trötthet, huvudvärk och illamående
  • atopisk dermatit.

kodin kosteusvauriot ja terveys opas kansi

Hemmets fuktskador & hälsan

En guide som stöd för vardagen.