Språk

Sömnapné

Slumrar du till medan du tittar på TV? Är du ständigt trött även om du sover på natten? Har du uppehåll medan du snarkar? Dessa kan vara symptom på sömnapné.

Med sömnapné avses andningsuppehåll under sömnen. Vid sömnapné slappnar svalgmuskulaturen av under sömnen. Detta leder till partiella obstruktioner i de övre luftvägarna, vilket orsakar andningsuppehåll och snarkning. På natten under sömnen kan korta andningsuppehåll förekomma även normalt, men deras antal, längd och konsekvenser avgör om det är frågan om en sjukdom.

Obstruktiv sömnapné

Vid obstruktiv sömnapné förekommer upprepade andningsuppehåll (apnéer) eller andningsstörningar med nedsatt luftflöde (hypopnéer), vilka pågår minst 10 sekunder och som beror på att de övre luftvägarna blir trängre medan personen sover. När andningsuppehållen leder till sömnstörningar, dagströtthet och andra symptom, talar man om obstruktivt sömnapnésyndrom.

Andningsuppehåll under sömnen förekommer hos cirka 10 procent av dem som snarkar. Å andra sidan snarkar inte alla de som lider av sömnapné, och alla som snarkar lider inte av sömnapné. Man känner ännu inte exakt till varför vissa av dem som snarkar utvecklar sömnapné. Sannolikt är det frågan om en kombinerad verkan av flera olika faktorer, men även ärftliga faktorer är av betydelse.

Övervikt är den viktigaste riskfaktorn

Ett strukturellt trångt svalg exponerar för snarkning och andningsuppehåll. Övervikt är den största riskfaktorn för sömnapné, eftersom det mångdubblar förekomsten av sjukdomen. Cirka två tredjedelar av dem som lider av sömnapné har övervikt. Vid övervikt samlas överlopps fett i hals- och svalgområdet, vilket gör luftvägarna trånga. Andra kända riskfaktorer är tilltäppt näsa under lång tid, stora tonsiller och en liten eller bakåtdragen underkäke.

Minst fyra procent av män och två procent av kvinnor lider av sömnapné. Sömnapné är vanligast hos personer mellan 40 och 65 år, men sjukdomen kan drabba människor i alla åldrar, även barn. Enligt bedömningar lider cirka 150 000 personer av sömnapné i Finland. Av dessa behöver cirka 40 000 aktiv behandling.

Det är viktigt att konstatera sömnapné tidigt

Sömnapnédiagnosen bygger på förhandsuppgifter, klinisk undersökning och resultatet i en sömn- eller nattpolygrafi. Om sömnapnén inte behandlas, ökar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet, risken för hjärt- och kärlsjukdomar, olycksrisken, behovet av hälsovårdstjänster samt förtida död.

Obehandlad sömnapné verkar öka risken att råka ut för en trafikolycka oavsett om personen själv upplever sig vara trött eller inte, eftersom störningar i den kognitiva verksamheten och minnesstörningar är vanliga hos dem som lider av sömnapné.

Om du misstänker att du lider av sömnapné och dina anhöriga har påpekat att du har andningsuppehåll under natten, gör du klokt i att besöka hälsovårdscentralen eller företagshälsovården för att diskutera frågan. Där får du remiss till vidare undersökningar.

Symptom vid sömnapné

Hur vet du om att du har sömnapné? Du kan bedöma ditt tillstånd preminärt utifrån de typiska symptomen vid sömnapné.

  • högljudd snarkning med avbrott och andningsuppehåll under sömnen
  • kontinuerlig trötthet under dagen som kan leda till att man slumrar till
  • huvudvärk på morgonen
  • sträv hals
  • retlighet
  • oförmåga att koncentrera sig
  • koncentrationssvårigheter och glömska
  • affektiva störningar, t.o.m. depression
  • ökat urineringsbehov under natten
  • nattsvettningar
  • nedsatt sexualdrift

Sömnapné och arbetsförmåga

Om sömnapnén inte behandlas kan den insjuknade vanligtvis inte verka i yrken som kräver ovillkorlig vaksamhet. Sådana yrken är t.ex. yrkesförare och lokförare. Om personen har ett sådant yrke och misstänker att han eller hon lider av sömnapné, måste sjukdomen undersökas och behandlingen av sömnapnén måste inledas omedelbart.

Arbets- och funktionsförmågan, behovet av sjukfrånvaro, återgång till arbetet samt förutsättningarna för medicinsk och yrkesmässig rehabilitering bedöms från fall till fall och grundligt först när effekten av behandlingen av sömnapnén har uppnåtts och kan bedömas. Företagshälsovården har huvudansvaret för detta.

Testa dig själv

Med hjälp av testet Epworth Sleepiness Scale (ESS) kan du bedöma hur sannolikt det är att du ska slumra till i olika situationer. Om ditt resultat är 10 poäng eller mer, tolkas detta som ett avvikande resultat.

Samma test finns bland räknarna på webbplatsen www.terveyskeskus.fi med namnet Väsymysmittari (Trötthetsmätare).

Om resultatet är avvikande, gör du klokt i att diskutera möjligheten att du har sömnapné med din läkare.

Observera dock att tester eller symptomenkäter inte ersätter en diagnos som ställs av en läkare.

Andningsförbundet i sociala medier