Småskalig vedeldning, alltså förbränning av trä i mindre eldstäder, orsakar utsläpp i luften på samma sätt som energiproduktion eller trafik. Småskalig vedeldning som utsläppskälla har en speciell ställning i Finland, eftersom den ännu inte just alls har reglerats.
När ved förbränns bildas alltid rök som innehåller fina partiklar, os, kolväten och andra hälsoskadliga föreningar. Ju mer ofullkomlig förbränningen är, desto fler föroreningar uppstår.
Rökens svarta eller mörkgrå färg beror på sotpartiklar. De fina partiklarna som frigörs från vedeldning består huvudsakligen av kolväten med koncentrationer av kol och gas, som är irriterande och cancerframkallande.
Vissa kolväten är flyktiga organiska föreningar (VOC) som luktar illa och irriterar luftvägarna redan vid låga koncentrationer. Andra kolväten orsakar däremot cancer. Sådana kolväten är till exempel bensen och polycykliska aromatiska kolväten, eller PAH.
Utsläpp från små eldstäder kan avsevärt försämra kvaliteten på andningsluften i närmiljön. Detta beror på att de kommer direkt ut i det fria outblandade och orenade.
Rökproblem i småhusområden är vanligtvis som värst under mycket kalla och lugna dagar. Då värms eldstäderna rikligt, och på grund av vädret svävar utsläppen på låg höjd. Föroreningarna tränger också in i husen genom ventilationen.
Relaterat innehåll
Du kanske också är intresserad av det här
Småskalig vedeldning
Du kan påverka vilken typ av rök som stiger upp från skorstenen i ditt hus. Bränn endast torrt och rent trä i eldstaden.
Utsläppen från ren förbränning är mycket låga jämfört med utsläppen från dåligt utförd vedeldning. Ren förbränning kan identifieras genom att röken är nästan färglös. Den största delen av denna rök är ofarlig vattenånga.
Bränn ved rent
Ren vedeldning börjar med valet av ved. Välj trä som fått torka över två somrar. Det torra träet är ljust till färgen. Torrt trä kan också identifieras med ljud: två torra vedpinnar ljuder skarpt när du slår dem mot varandra.
Endast torrt och rent trä får brännas i eldstaden. Vått, målat eller mättat trä hör inte hemma i där. Pappersavfall eller annat skräp får inte heller brännas. Du kan använda några tidningar vid tändningen.
Förutom att producera skadliga utsläpp bildar avfallsförbränning sot i eldstaden och rökkanalen. Detta minskar eldstadens värmeavgivningskapacitet.
När du väljer en eldstad bör du vara särskilt uppmärksam på eldstadens verkningsgrad och utsläppsvärden. Särskilt i stadsområden är det skäl att använda väldesignade och värmeeffektiva eldstäder för uppvärmning. De orsakar endast lindriga rökskador.
I Finland har ännu inga gränser fastställts för utsläpp från eldstäder. Många tillverkare har dock utvecklat sina eldstäder för att producera mindre utsläpp, och de flesta känner till utsläppsnivån för sina eldstäder.
Det största antalet rökolägenheter orsakas av gamla dubbelpannor med för liten ackumulator eller ingen ackumulator alls. I sådana pannor måste veden ofta brännas med låg effekt. Detta görs i praktiken så att inte tillräckligt med luft släpps in i eldstaden. Denna typ av förbränning ger upphov till en stor mängd utsläpp.
Kom ihåg att tillkalla sotaren regelbundet. Eldstäder och skorstenar i permanent bebodda bostäder måste sotas en gång om året och i fritidshus vart tredje år. Fastighetens ägare är ansvarig för att sotningen utförs enligt lagen.
Så här tänder du en eld på rätt sätt
Med tanke på utsläpp är tändningen och förbränningens första skede den mest kritiska delen av förbränningen. Så genom att tända rätt kan du enkelt påverka mängden utsläpp från förbränningen:
- Kontrollera innan du gör upp en eld att spjällen är öppna och att askan har tagits bort
- Rada in veden horisontellt så att förbränningsluften kan cirkulera mellan trästyckena.
- Placera de stora klabbarna underst, de mindre ovanpå och tändveden överst.
- Lämna fritt utrymme i minst en tredjedel av eldstadens höjd.
- Se till att det kommer tillräckligt mycket ersättningsluft in i rummet.
Att tända uppifrån har visat sig vara det bästa sättet. Då antänds vedens beståndsdelar under påverkan av värmen från tändveden och nästan allt förångat material förbränns också. Om tändveden värms upp underifrån, förångas visserligen trästyckena, men en del av gaserna kan sprida sig i luften utan att förbrännas. Detta ger upphov till en stor mängd utsläpp.
Tändning uppifrån är det bästa sättet i nästan alla eldstäder. Det klokaste är dock att alltid följa eldstadstillverkarens anvisningar.
För att bibehålla en tillräckligt hög förbränningstemperatur under hela processen måste förbränningshastigheten i eldstaden vara tillräcklig. Om förbränningen är för långsam eller för snabb är resultatet ofullständigt. Förbränningshastigheten i eldstaden justeras med hjälp av förbränningsluften.
Trä innehåller 85-90 % flyktiga ämnen. Därför brinner den största delen av träet i form av gaser. Vid en lyckad förbränning förångas veden till gaser i eldstaden. Förbränningsgaserna som uppstår börjar brinna och avger värme, de avdunstar inte i luften som utsläpp. Okontrollerad förbränning bildar vanligen sot i eldstaden, munstycket och rökkanalen.
